Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormen och solskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än en liten solskensbön:
Vide liten blir så grön.
Solskens öga ser på dig,
Solskens famn dig vaggar.
(Talar.) Se, så var det. Hvad nu, videbarn, jag
tror du redan slår ut dina små fjun, mjuka som kissar?
Skäms litet och fjäska inte; tycker du det passar sig,
att pojkar löpa med skägg? Kom ihåg Harald Storm!
Rätt som det är, rakar han bort dina smånätta fjun, och
så är du skägglös som ett sex veckors barn. Hvad
sade jag? Där ha vi honom; jag hör hans kråkskramla
föra väsen i tallarnas toppar.
(Harald Storm rusar in med buller och bång, under det att
han stojar med kråkskramlan.)
stormen. Hejsan, ur vägen, ruskor och tallkottar!
Fort skall det gå, fram skall det gå; tål intet söl.
Världen är en sköldpadda; jag skall sätta dess fötter
i rörelse. (Sjunger.)
Upp genom luften, bort öfver hafven,
hän öfver jorden i stormande färd.
Morgonens drottning med rosiga stafven
vinkar oss ut till sin vaknande värld . ..
(Talar.) Hvad är det jag ser? Clara Solsken har
åter behagat hedra vår jord med sin höga närvaro.
Hur bröt du igenom molnen, lilla pyre? Jag trodde ej,
att dina rosenfingrar voro så starka.
solskenet. Se, jag kom ändå, dig till förtret.
Du tror visst, att du är så rysligt stark, men det finns
någon, som är starkare än du.
stormen. Verkligen ? Nå, hvem skulle den någon
vara, om jag får fråga?
solskenet. Jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
