Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myreborg och Gråmossa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Myreborg och Gråmossa.
Myrstacken var belägen midt i skogen på ett berg,
vid foten af en hög, hundraårig fura, som hette
Gråmossa, och stället hette Ljungamo, efter där växte
ljung på slätten. Gråmossa liknade forntidens Tantalus,
som var dömd att beständigt törsta med vattnet framför
sig, hvilket han ej kunde nå. Gråmossa hade fri utsikt
åt hafvet och var likväl beständigt törstig på det torra
berget, där regnet rann bort, utan att binna fukta hans
rötter mer än på ytan. Förgäfves sträckte Gråmossa
sina rötter långt mellan bergskrefvorna; han fick väl
fäste att stå på, och det behöfdes minsann i stormarna,
men han fick intet annat vatten än ur en liten
grod-putt i närheten, och den var merendels torr. Gråmossa
skulle ha dött af törst, om icke aftonmolnet stundom
räckt honom en bägare dagg eller den fuktiga hafsmisten
svept sitt hvita, våta lakan omkring honom och läskat
hans tvinande grenar. Däremellan såg han suckande
upp mot skyarna, som flögo så högt öfver honom, och
mot hafvet, som brusade så djupt under honom. När
han var ung, hade han föresatt sig att växa allt upp
till himmelen, men det fattades ännu beständigt litet,
förrän han kunde komma dit, och slutligen växte han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
