- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 5 /
198

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nio guldtaflorna. Berättelse om Finlands medeltidskrig - 4. Den tredje och fjärde guldtaflan samt om främlingen Igor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skaffa mat för det lilla hush&llet i eremitkojan. Och
eremiten hade låtit honom se sin tredje guldtafla: där
stod skrifvet ett ord, och det var ARBETSAMHET.

Sigge tänkte på detta ord. Det förekom honom,
som skulle det mera passa för en dräng än för en

riddares son. En adelsman, tyckte han, var född att

strida, och därtill att jaga, men ej att arbeta. Han hade
känt sig sårad i sin stolthet, han hade gått ut i skogen,
funnit ett vargbo och stridt med vargen, dödat honom
och hemfört en af hans ungar lefvande. — Detta är

mitt arbete, sade han, när han kom hem.

Men då hade eremiten sagt till honom: — Vet du
icke, min son, att den gudsmannen Josef var en
timmerman, att Sankt Petrus var en fiskare och att Sankt Paulus
var en tältmakare? Skulle du vara förmer än Guds
apostlar? Och om du icke arbetar, måste vi alla dö af
hunger, ty trakten är öde och härjad; ingen finnes som
kan skänka oss födan.

Detta hade gått Sigge till hjärtat, ty han hade icke
allenast sin fosterfader att sörja för, utan äfven den illa
sårade främlingen, som han bärgat halfdöd på isen och
som länge låg vanmäktig i eremitens koja, sväfvande
mellan lif och död. Från den dagen hade Sigge arbetat
som en bondeson och vuxit däraf för hvar dag starkare.

Nu, när Sigge gick med näten till stranden, såg han
den sårade främlingen sitta vid strandvägen på en sten,
och främlingens namn var Igor. Igor var nu till hälften
återställd genom eremitens läkemedel och hade lärt sig
så mycket finska, att han kunde tala med Sigge. — Den
tiden talade äfven den högsta adeln i Finland finska.

— Vill du taga mig med i båten? — frågade Igor.
— Jag ville gärna se sjön, men jag är ännu så svag,
att jag icke förmår lyfta en åra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/5/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free