- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 5 /
199

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nio guldtaflorna. Berättelse om Finlands medeltidskrig - 4. Den tredje och fjärde guldtaflan samt om främlingen Igor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Kom med, du, och hämta mig god fiaklycka! —
svarade Sigge muntert.

— Lyckan står ej i min makt — sade främlingen
— men Gud och den heliga Sofia skola belöna dig,
gosse, för allt det goda du gjort mig, fattige fånge i
främmande land.

De rodde nu ut, och sjön var så strålande blå och
luften så ren och strändernas grönska så innerligt ljuflig,
att främlingens bjärta smälte i glädje och han begynte
att berätta för Sigge om sitt fjärran fädernesland.

— Nu ror du mig i en liten båt — sade han —
och fordom rodde mig mina slafvar i en guldsmidd
galär med stäf af elfenben och segel af siden, färgadt i
purpur. Om nu mitt folk visste därborta i österlandet,
att deras furste lefver, skulle de sadla i blinken
trettiotusen sköna stridshästar och sända mig trettiotusen
strids-vana krigare, för att föra mig åter. Men de anse mig
död; de slå kanhända redan sina pannor mot jorden
inför en annan furste, som tagit mitt rike.

— Trettiotusen hästar! — utropade Sigge, som
skulle ha varit öfverlycklig att äga en enda, och han
blef så utom sig af förvåning, att han tappade åran i
sjön.

— Ja — sade främlingen småleende — och där
blefve så många hästar kvar, att om de vattnades alla
på en gång, skulle de nästan dricka ut denna sjö. Men
den stora floden Don, där vi bo, hämtar oss vatten nog.
Jag är en furste öfver det folk, som ännu för en
mansålder tillbaka behärskade moskoviternas land, och vi
bekände då alla den store profeten Muhammeds lära. Men
i Moskva uppstod en stark hjälte, som besegrade oss,
och nu måste vi lyda dem, som förr voro oss
underdåniga. Somliga af oss döptes till kristna, och jag var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/5/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free