- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 5 /
209

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nio guldtaflorna. Berättelse om Finlands medeltidskrig - 6. Om Viborgs smäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Häpen och förundrad, gick Sigge med detta budskap
till murarna. Soldaterna anade bättre hvad detta
betydde. De gjorde som dem var befalldt, stoppade ull i
öronen och gömde sig i nedersta källarhvalfven.

När dagen grydde, ryckte fienden an och fann
Viborgs murar tomma. Endast höfvitsmannen Winholt, en
tapper krigsman, stod kvar vid muren, och Sigge stod
nyfiken gömd där nära intill.

Det var som när hafvets vågor vältra sig mot en klippa.
Den nyfallna hvita snön förmörkades af tallösa
krigar-skaror, hvilkas långa lansar reste sig som en för vinden
gungande skog.

— Huru många kunna de vara ? — hviskade Sigge,
i det ban tittade fram.

— Icke flera, än som kunna få plats under Finlands
snö — svarade höfvitsmannen. — Knappt femtio eller
sextio tusen. Bort med dig, pojke! Hvem har gifvit dig
lof att stanna vid muren?

I detsamma begynte de stora kanonerna dundra.
Fienden tycktes frukta försåt och ville först öfverhölja
murarna med kulor, innan han vågade storma. Ett
stenregn föll öfver slottet och staden, men därinne rörde sig
ingen.

Då visade sig riddar Knut och sade något på latin
till höfdingen Winholt, som var hans förtrogne. Han
blef icke Sigge varse och anade icke heller, att Sigge
kunde latin. Men Sigge förstod ganska väl, när riddaren
med ett underligt löje sade: — praeparavimus ignem,
ascendant muros*!

Riddaren ilade bort, Winholt stannade; han hade
glömt Sigge, ty Winholt hade annat att tänka på: — han
var den som skulle gifva signalen.

* Vi ha tillredt elden; må de bestiga murarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/5/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free