Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Askungen. Sagolek i tre äfventyr - Första äfventyret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Hon påkläder Dina silkesstumpor och hvita sidenskor.) Dina
bara fötter äro minnen af din ringhet, och dessa skor
förmana till ödmjukhet. Minns, att hvarje g&ng en högmodig
tanke uppstiger i din själ eller ett ondt ord på dina läppar,
skall jag varnande höja mitt finger. Rättar du dig genast,
sker intet mer, men försmår du min varning, skall du
första gången tappa din ena sko och andra gången stå
barfota i din kungliga dräkt.
dina. Barbra, jag är så rädd, så rädd 1 Tro ej, att
jag alltid är from och god, Barbra. Jag kan ibland vara
så stygg i mitt hjärta, fastän jag ej törs visa det.
barbra. Jag vet det; just därför har jag låtit dig
uppväxa i ringhet och fattigdom. Du är en flicka, du
kan ej strida med svärd, men du kan strida med en
hjältes mod emot alla fiender i ditt hjärta.
dina. Lär mig ett sådant hjältemod! Barbra, Barbra,
jag skall försynda mig, jag är säker därpå. Men ... är
du Barbra? Hvem är du?
barbra. Jag är fen Cheristane, din gudmor. Frukta
intet, behåll ditt barnahjärta, var dig själf, var Askungen,
som vuxit till bättre förstånd, var ullgarnet, som blifvit
stora flickan och får dansa i egen känga. Jag skall följa
dig. Du, men ingen annan, skall se mig. Koml
(De gå. Slut på första äfventyret.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
