Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syne i Sommarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Godt. Gån nu tillbaka till edra mammor på
ängen, och rymmen ej hädanefter!
Kalfvarna gingo snopna, och stubben fortfor: —
Högra handens pekfinger 1
— Om jag skulle få litet mat — sade Syne. —
Jag fryser och är så hungrig.
Gn ny ton i pipan. Strax stod där ett fat med
rykande varmt paltbröd och en träsked bredvid. Stubben
såg med nöje det hungriga barnet äta sig mätt. För
att ingenting skulle fattas, kom där också en skål varm
mjölk. — Högra handens långfinger! —fortfor stubben,
när Syne ätit.
— Att oxen, korna och kalfvarna också få äta sig
mätta! — bad Syne.
Pipan ljöd, och strax betäcktes ängen af frodig
grönska, där de hungriga kreaturen vadade i högt gräs
och stampade ned mer än de hunno äta. Syne
klappade händerna af förtjusning. Sippido ... det var något
annat än blåbärsris!
— Högra handens ringfinger!
— Att alla människor, alla djur och alla växter
beständigt få äta sig mättal — utropade Syne i sin
glada ifver att önska åt alla lika godt, som hon själf
hade fått.
— Mitt barn — sade stubben — det gör mig ondt,
att du nu förlorat ett finger. Naturens och människans
allgode Fader, som mättar allt lefvande, har i sin vishet
funnit för godt att stundom pröfva sina barns tro genom
att förneka dem till en tid deras dagliga bröd. Denna
din önskan kan jag icke uppfylla. Högra handens lill-
finger!
Litet modfälld, svarade Syne, efter något betänkande:
— Att mor skulle vara beskedlig mot pappal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
