Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Prolog - Tionde scenen - Elfte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF DRAKENHJELM
häftigt.
Ser du denna dörr? (Pekar &t fonden) ... Hvarje
ögonblick kan den öppnas, och vi äro förlorade. Sällhet eller
förtviflan, lif eller död bero på en sekund, och du vill
tänka!
EBBA REUTERCRONA.
Gustaf, Gustaf, hvad begär du af mig?
GUSTAF DRAKENHJELM.
Kärlekens offer ... kom!
EBBA REUTERCRONA.
Förbarmande, Gustaf!... jag kan ej!.. .
GUSTAF DRAKENHJELM.
Musiken tystnar ... man kommer. .. Farväl, Ebba
Reutercrona, farväl för evigt!
EBBA REUTERCRONA.
O min Gud, om jag felar, så förlåt mig det för min
kärleks skull!... Gustaf, jag följer dig ...
Båda skynda ut åt höger.
Elfte scenen.
Klockan slår tolf. Från vänster inkommer GREFVINNAN
HÖPKEN i ljusblå domino och från fonden MAGNUS
DRAKENHJELM.
MAGNUS DRAKENHJELM
afsides.
Det är hon ... Och Gustaf försvunnen ... å merceille!
(Högt) Min fröken, en så stor djärfhet torde förvåna er ...
(dominon tiger) men hvarför är ni så skön, och hvarför är
ni af is? Man har hotat er med en fara, och man har
haft rätt: det är faran att se mig dö af förtviflan, om
ni ännu är nog grym att förskjuta mig. ..
3. — Dram. dikter. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
