Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Tredje akten - Åttonde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU HJELM.
Om hon nu sutte vid er sida gammal och blind.. .
BARON MAGNUS
oroligt betraktande henne.
Det är ni ? ...
FRU HJELM.
Det är jag.
BARON MAGNUS.
Som kallar er min brors änka ?.. .
FRU HJELM.
Som är det.
BARON MAGNUS.
Och som kommit hit att glädjas åt min
förödmjukelse? ... Triumfera icke i förtid, madame! Jag mår
ganska väl, mycket väl; ni ser att jag har vigör.
Försöker resa sig upp, men återfaller i gungstolen.
Lisette! Du har understått dig att ge mig en söndrig
nattrock! Damerna excusera.. . Mon Dieu, hvilken
oordning! Jag har... mycket vårdslösa domestiker.
Mina damer ... jag rodnar öfver min deshabillé. Lisette!
LOTTEN
till von Dahlen.
Det har han inte märkt förut. Ännu för några
timmar sedan såg han inte trasorna i sin omgifning.
VON DAHLEN
till Lotten.
Solen och människoögat klarna när det lider mot
aftonen.
FRU HJELM.
Nej, min baron, det är hvarken för att glädja mig
åt en anförvants lidanden eller för att upplifva en olycklig
familjetvist, som jag räckt er min hand. Båda ha vi
lidit mycket, båda äro vi gamla och skola snart försvinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
