Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Carls jagt - Första akten - Tredje scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje scenen.
DROTTNINGEN och HORN utkomma från ett af tälten.
DROTTNINGEN.
Än dröjer kungen, och jag ser ej heller
till Reutercrantz. Ack, dessa vilda sällar,
min Carl förstöra de till kropp och själ.
horn.
Ers majestät har rätt. Hur oförskämdt!
Sitt dryckesbord de slagit upp just här.
DROTTNINGEN
bittert.
Man småningom får vänja sig vid allt.
HORN.
Hans majestät, fast ung, till lynnet lätt,
dock vördnad hyser för så ädel mor.
DROTTNINGEN.
Gud bättre, ja, men ej för skick och seder.
Till detta vilda land jag honom följt,
att handlöst han uti fördärfvets famn
bland detta drinkarsällskap ej må falla.
Och nu sen bittida i dag jag ej
har honom sett. Han drifver skogen kring
med Reutercrantz och rumlarn Gyllenstjerna.
HORN.
För äfventyr han har en sällsam lust.
DROTTNINGEN.
Jag minns hvad dödlig ångst mig fattade,
när han i somras seglade omkull
på Saltsjöns fjärdar och med nöd blef bärgad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
