Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Andra akten - Tionde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIERONYMUS
för sig.
Han skämmer bort mitt verk,
FURSTEN
bedjande.
Ett ljud utak din röst!
KUNGEN
strängt.
Hvad! Hör ett barn ej mer sin faders röst, den ömma?
Har då naturen själf sin stämma hunnit glömma,
hon, som, så stor och rik, har lagt i kvinnans famn
en kärlek utan gräns, en kärlek utan namn!
Gå, unga flicka, bed ditt radband hela dagen,
förvärfva helgons glans — din själ är dock bedragen;
om du att älska glömt, är hädelse din bön,
och jorden utan fröjd och himlen utan lön.
HIERONYMUS
för sig.
Fördömdt!
FURSTEN
Mitt dyra barn!
REGINA
utom sig, stQrtar till furstens fötter.
Min far! Min far!
FURSTEN.
Du gråter!
Välsignad är den tår, som gaf min dotter åter.
KUNGEN.
Jag tog ert slott i dag, min prins; men himlen sist
gaf er ett barn igen. Ni vann mer än ni mist.
Dock kom! Vi vilja nu till slottets salar ila,
för er att söka vård, för mig en timmes hvila.
Kom, stöd er på min arm!
Konungen, fursten och sviten gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
