Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brita Skrifvars ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrif på kistan: Brita Richardson! Dåre, mina barn
skola rista där: Brita Skrifvars.
RICHARDSON.
Nåväl, jag känner dig, men du känner ännu ej
mig. I vår barndom var du stark och jag svag. Din
starka vilja beherskade mig, ditt öfverlägsna förstånd
kufvade mig, och ännu som man binder din upphöjda
själ mig oemotståndligt vid dig.
BRITA.
Jag är ingen fångvakterska.
RICHARDSON.
Jag lydde din minsta vink; därför försmådde du
mig. En annan retade och trotsade dig; honom älskade
du. När jag förstod hvad du var för mig, hade jag
redan förlorat dig. Jag kunde ej bära det, jag reste
bort och ströfvade rotlös kring världen. Något skulle
jag företaga. Jag kom till Amerika och stred i det
stora kriget mot sydstaterna, sökte döden och fann
honom icke. Därifrån kom jag till Syd-Afrika, stred med
boers mot kaffreme och sårades af en förgiftad pil.
Sådana sår likna hjärtesår: de läkas aldrig. Jag
återvände till mitt land för att se dig och dö. Mina dagar
äro räknade: hvad begär jag för mig?
BRITA.
Och hvad angår det mig?
RICHARDSON.
Något. Jag är din lärjunge, Brita, och jag är nu
en man. Mot din okufliga vilja ställer jag min okufliga
vilja, och du skall tillhöra mig, om jag ock måste trampa
dig under mina fötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
