Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två änglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I tysta nattens timma, när lampan slocknat ren
och alla lifvets röster äro stumma,
då rinner opp ett stilla, ett strålande sken
igenom världens skuggor de skumma.
Det växer, det tätnar, det tager form och hamn,
och sist där står ett litet barn med skinande famn
och klara stjärneögon så fromma.
Det stiger fram till bädden, det lilla sköna barn,
och lägger handen tyst på mitt hjärta;
där bodde lifvets äflan med snärjande garn
och alla lifvets strider de bjärta.
Men alla, alla vika för liten barnahand:
hvar grumlig fröjd försvinner, och slö blir kvalets tand,
och söt blir all min bittraste smärta.
Och ja, jag känner dig, du Guds milda änglabud;
hur kunde jag dig nånsin förglömma?
Hvar dag så lånar Sorgen din ljufva barnaskrud
och dina drag de vackra och ömma.
Hon sitter på mitt knä, där du fordom satt också,
och med små runda armar hon ömt mig famnar då
och torkar mina tårar som strömma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
