Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Striden om ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM L]U~ET
och lät sol och måne stiga,
lösta ifrån mörkrets Tiga,
strålande ur klippans famn,
att de nya tider viga.
Louhi sen i dufvohamn
flög till Ilmarinens läger,
att förkunna ljusets seger.
Och med fröjd förutan namn
sågo hjältarne den höga
solens jungfruliga öga
och den gyllne månens sken
skina öfver löf och gren.
Nya vingar fick sekunden;
hög, omätlig, underbar,
hvälfde sig en himmel klar
öfver fälten, öfver lunden.
Uvart det tjusta ögat såg,
flög ett skimmer öfver fjärden,
och det vackraste i världen
uppenbart för alla låg.
Ofverallt var fågelsång,
blomsterdoft och vattensprång,
ungdom, kärlek och försoning,
och blott daggen gret sin tår,
när från Ukkos blåa boning,
morgonen med gyllne hår
sänkte sig till jordens vår.
Då hof gamle Väinämöinen
än en gång sin stämma opp:
»Hell dig, måne, i ditt lopp!
Hell dig, hulda sol, som randas
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
