Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta gardet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 SANGER 1869
Och dvärgarne pyssla med pustande fjät
att löda dess länkar tillhopa;
vi slå dem i stycken, som spindelens nät,
rent hus för Guds dager vi sopa.
Rustkammaren står där så tyst som en graf,
där höres ej åskornas dunder;
det är som ett stilla, ett sofvande haf
med brusande strömmar inunder.
Men storma dess vågor ur bräddarna fram,
att vidt öfver länderna svämma,
då spränga de murar, då bräcka de damm,
och våldet förmår dem ej hämma.
En makt är den enda, som mäktar på jord
befalla dess böljor att stanna:
res tanke mot tanke, res ord emot ord,
och segern skall kröna det sanna!
Skölj rännilens dy med den klara kristall!
Låt skummet förrinna i sanden!
Hvad båtar att resa den bräckliga vall?
Låt dagas för människoanden!
Vi äro de böljor, dem Persiens drott
lät vredgad i fjättrarna sluta;
vi äro det haf, som med glödande skott
Friedländaren djärfdes beskjuta.
Öch böljorna gingo i brusande sjö,
som förr, emot klippan att stängas:
den herre vi tjena, han kan icke dö,
han kan icke fjättras och fångas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
