Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Bernhard Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 SANGER 1870
Döm ej Finland ännu, fast arkens flyktiga dufva,
vingade konsten, här biltog söker en kvist!
Döm ej, förr’n du har sett snömolnet dugga i majregn,
sett vår vintriga natt ljusna i nattlös vår!
Härda än ut, tilldess i frusne hyperboréers
raggiga päls du känt mänskliga hjärtan slå!
Se, vi hälse dig gladt, Germanias pilgrim i Finland,
du, som med ädel håg forskat i söder och nord;
du, som fäst på din duk två skilda hälfter af världen,
hvart än ödet dig för, slut dem båda i famn!
Hvad är lifvet i nord? En ständig makternas tvekamp,
fägring, vissning - o ja, blommor, sådda i snön!
Här ses himmelens Zeus och underjordens Mdäs,
två Kronider i fejd, skifta tidernas rof;
men här sträcker med längtans suck den törstande anden
sin odödliga famn mot den älskade sol.
Här är strid. Här slår utan nåd en bister naturmakt,
lik en klubba af järn, veklingsdrömmar i kras.
Här har myten förlagt det svarta mörkret af Örkus;
här för skaldernes blick stod Elysiums fält;
här är skönheten själf ett barn af starke titaner,
född af ett ändlöst ljus, famnadt af ändlös natt.
Ty så är af ålder bestämdt: det himmelska måste
segrande glänsa fram ur jordmakternas strid.
Ej bland eviga somrar födts Latona och Febus:
bådas vagga har stått fjärran i ödslig nord.
Dröj därför, så länge ännu kontrasternas tjusning
föder i konstnärns själ himmelska väsens drag;
dröj bland oss, så länge ännu halfstelnade penseln
fångar en blomma i snön, värd din ädla palett!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
