Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till hans bättring, och han blef fattigare än den fattigaste,
men däraf blef han dock icke bättre, utan fastmera
värre. Så kom frestaren en dag till honom och sade:
allt det du förlorat och mera därtill kan jag gifva dig;
säg mig allenast hvad du begär. Min fader sade: jag
begär guld. Ingenting annat? sade frestaren föraktligt.
Du skall få hvad du begär, men endast på ett villkor.
Min fader sade: hvad är det? Frestaren sade: lofva
mig att på hvad tid jag än kommer, skall du gifva åt
mig det som du, näst guld, har kärast i världen. Min
fader ryste; men eftersom han kände en brinnande törst
att återvinna sina förlorade ägodelar och tyckte sig icke
hafva någonting så kärt som den gula metallen, lofvade
han åt frestaren hvad denne begärde. Från den stunden
vände sig lyckan, och min far kom inom få år från
största fattigdom till så stor rikedom, att dess like väl
knappt förut varit hörd i de norrå bygderna.
Efter någon tid gifte han sig, och hans hustru födde
honom en son, som var honom mycket kär och
efterlängtad. Min far hade då redan glömt eller låtsat glömma
det förskräckliga löftet och talade med förakt om frestaren
såsom om en gammal trollkarl, hvilken engång bedragit
honom. Sådant vet man ju aldrig huru det är: det kan
vara en ond tanke, som tager gestalt i elt syndigt hjärta
och talar med människoliknande tunga. Men vid det att
gossen skulle kristnas, sågo de närvarande min fader
hastigt blekna och likasom bemöda sig att borttaga
något som kommit vid barnets hufvud. När detta icke
lyckades honom, blef han utom sig och bad de
kring-stående hjälpa honom att borttaga guldhinnan, som lagt
sig kring gossens hjässa och tinningar, så att dopets
vatten icke kunde komma därvid. Min mor och alla de
öfriga sökte öfvertyga honom att det var en villa af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
