- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:145

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. När konungen var sin faders son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NÄR KONUNGEN VAR SIN FADERS SON 145

- Om jag är blek - fortfor Bengt, hvars harm be-
gynte ötverväldiga hans naturliga blyghet - om jag är
blek, så värdes icke förakta mig för att jag tänker på
mina fäder!
- Jag förstår. Din fader och din farfader hafva dött
förrädares död. Om du tänker på dem, hvarför kommer
du hit? Hvarför inväntar du icke på Kurjala den första
polska här som kommer att befria landet från mitt ty-
ranni och att utropa dina förfäder som helgon?
- Värdigas än en gång höra mig! utbrast ynglingen,
nu med vredens rodnad på sina kinder. Därför att
mina förfäder dött förrädares död, ändock de förtjenat
en annan lön för den trohet de bevisat den de ansågo
för sin rättmätige öfverherre, därför står jag nu här.
De finnas, som sagt mig, att mina fäders son kunde möta
eders majestät endast som fiende och endast med draget
svärd i striden. Visste jag hvad de dödas blodiga skuggor
tänkte därom, skulle jag kommit hit med ett lättare
hjärta. Men jag kommer som en tropligtig undersåte, efter
eders majestät ingen del hafver i det förgångna, och jag
bönfaller ödmjukeligen att få erbjuda eders majestät min
ringa tjenst, på det att icke allenast mina fäders minne
må upprättas i mig, det de intet behöfva, men att ock
eders majestät för min trohets skull må återgifva dem
äran, när eders majestät icke kan återgifva dem lifvet.
Konung Gustaf Adolf hade både af medfödd mildhet
och politisk klokhet sökt utplåna de blodiga spår hans
fader efterlämnat; men han var ömtålig för allt som vid-
rörde denna ömma sträng och kastade skugga på faderns
minne. Ynglingens ord misshagade honom; han var retad
förut och brusade upp.
- Sitter du till doms öfver din konung, dåraktige
pojke, och vill lära honom hvad rätt eller orätt är?

10. - Noveller. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free