Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Jätten återvänder och medför en trollkarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7. Jätten återvänder och medför en trollkarl.
Det skulle strida mot all rättvisa, om vi längre lämnade
riddaren Jack att försmäkta i fångenskapen,
utan att göra oss underkunnige om hans vidare öden.
Skall man, glömd af förälskade vapenbröder, svälta ihjäl,
så är det åtminstone billigt att eftervärlden får veta det,
för att resa en mausolé åt vänskapens uppoffringar.
Sedan denne tappre riddare en stund förgäfves pröfvat
sina krafter på den obevekliga riedörren, beslöt han taga
saken lugnt och afbida bättre tider. Snart måste ju
Göran skynda till hans befrielse, såframt ej – det värsta
af allt – den trogne kamraten själf vore i en lika dålig
belägenhet. Jack hade sannolikt aldrig i sitt lif försport
ens ett os af kärlekens flammor. När därför Göran
dröjde, misstänkte Jack inom sig, att det stod illa till
med hans vapenbroder, och vid denna tanke var han
synnerligen hugad att, hårdt mot hårdt, köra hufvudet
tvärsigenom den tjocka dörren. Vid närmare besinning
kastade han sig likväl ned på halmen och somnade in
för andra gången.
Åskvädret hade upphört, men svarta molnmassor
fortforo att vältra sig som tungt artilleri öfver junihimmelen.
Solsken och regnskurar växlade om som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
