- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:240

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Draken biktar för trollkarlen en del af det förtrollade slottets hemligheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Nattsjö.

– Nattsjö? Kapten Mörk på Nattsjö? Jag får
bekänna, att man stundom möter förunderliga öfverensstämmelser.
Således Nattsjö? Gärna för mig, i synnerhet
midsommartiden vid ett delikat frukostbord. Men
om höstarna måtte här vara något ruskigt, ej sant? Jag
beklagar er, min hederliga vän. Er husbonde tycks icke
alltid vara vid det bästa lynne. Förmodligen olyckor
och förargelser i hans yngre år?

– Olyckor? Det är väl möjligt.

– Ja, ja, man blir icke för ro skull så där litet
besynnerlig. Man bosätter sig ej af ett infall så midt i
ödemarken. Hvar bodde er kapten förrän han flyttade hit?

– Vet icke.

– Hvaba? Men den där Sundhagen, som var en
kapare... och det där som hände för tjugu år sedan...

– Vet icke.

– Jaså, tag ej illa upp! Apropos af kycklingar –
jag kan ej glömma edra kycklingar, jag skall berömma
dem för hela kungliga svenska armén. Föder ni dem
med hafregröt och potatismjöl? Ursäkta att jag frågar,
men jag ville nästan slå mig i backen på att ni gifvit
dem sönderhackade pomeransskal.

Rebecka smålog, frostigt som en februaridag, men
likväl ett godt tecken.

– Det har aldrig fallit mig in, svarade hon.

– Men hvarför ej tillstå sanningen? Ni har bestämdt
brukat det nya franska sättet med kycklingar.
Liksom jag ej skulle märka af steken, att ni gifvit dem
pomeransskal. Ah, jag förstår, det är kanske er unga
fröken som matat dem? Vore jag femton år yngre,
skulle jag fria till henne för att bon haft en så förträfflig
lärarinna i kokkonsten... och hönskulturen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free