- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:252

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. I Salmela gård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

världen i natt? Snabbt ila de tjugu åren med dagens
timmar och förvandlas till fyratio, sextio, åttatio; och
likväl belysas de ständigt af samma uppgående sol;
likväl fördunklas ej deras glada blick öfver lifvet, deras
drömmar förblifva ständigt desamma, deras underbara
förmåga att uppoffra allt, för att vinna allt, är beständigt
sig lik. De tjugu åren hafva fört världen framåt, de
tjugu åren hafva gjort det bästa historien vet, just för
denna deras obetingade hängifvenhets skull och för att
intet stort eller högt kan ske utan själfuppoffring. Det,
som i dag gäller eröfringen af ett hjärta, det gäller i
morgon kampen för ett fädernesland och i öfvermorgon
en seger för mänskligheten. Roten är densamma; kärleken
vid tjugu år är endast det första hjärtbladet af
ett lifsträd, som är bestämdt att sträcka sin krona mot
himmelen. Om och huru detta träd förmår växa upp till
stam och krona, beror sedan af många lifsvillkor; det
vissa är blott, att furans flygande frö måste bortskänka
sig själf för furan. Den, som bevarar sitt lif, skall mista
det; den, som kastar det bort, skall få det rikare åter.

Det lärer icke förundra någon, att den unge vandrande
riddare, som lyckats besegra en drake, men blifvit slagen
på flykten af sagans jätte, lämnade Nattsjö gård med de
tusen tankarna samlade i en enda brännpunkt: Verna.
Före henne hade han intet mål eller fäste; han var det
hemlösa, af alla dagens vindar kringkastade fröet af
furan, som sökte och ännu ej funnit sin rot. Hvarför
hade ej han, som mången annan, kunnat taga sitt lif
som en lek och, obekymrad om framtiden, njuta ungdomens
fröjder? Hvarför hade ej han, som tusende
unge krigare, kunnat finna sin lycka i den första epåletten,
den första bragden, den senase balflamman eller den
hoppfulla utsikt till befordran och ära, som kriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free