Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Gåtor och nycklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Alltså lyder du icke order?
– Kommer aldrig i fråga, sa’ mjölnarn om ärligheten.
– Marsch! kommenderade löjtnanten. Och alla
ryttarne redo in på skogsvägen.
De hade ej hunnit långt, innan de mötte två andra
ryttare, som nalkades från Elimäsidan. Tiderna voro
osäkra, natten mulen och skogarna uppfyllda af desertörer
från de stridande härarna. Båda ryttaretrupperna
gjorde halt och spände hanarna på sina pistoler.
– Lösen? frågade chefen för den starkare truppen.
– Gustavus! svarade en bekant röst från den
mindre manstarka.
– Vägen fri! ljöd åter den unge löjtnantens stämma,
och hans folk fick befallning att låta de mötande passera
förbi.
Desse närmade sig med fingret på tryckpinnen och
befunnos vara en herredräng i blå jacka samt en
oformlig figur i tillknäppt öfverrock, flltstöflar, en kudde
i sadeln och ett litet elegant flaskfoder hängande vid
sadelknappen.
– Lurjus! hördes nu Jacks hesa stämma i aftonskymningen.
Kornetten förenade med sina många goda egenskaper
äfven den sämre, att icke så snart kunna glömma
oförrätter. Han hade igenkänt sin vederdeloman i äfventyret
på Nattsjö, den snedmunte Mårten.
– Doktor Ekströmer! utropade Göran på samma
gång, ej mindre öfverraskad.
– Tag mig tandvärken, är det icke Göran Ros.
Och min gunstig herre anfaller fredlige resande som en
kosack! Högerom, marsch, denna våg bär till noli me
tangere, hvilket på min latin betyder: hoppa icke dit,
Wetterblom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>