Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Inspektoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en nemesis, som hade bort försona öfverstens och hans
makas lidna oförrätt, om icke detta längesedan skett
genom dem som på jorden försona och utplåna alla
lidanden, genom tiden och grafven.
Och gamla baron skref biljetten till slut.
När detta var gjordt och brefvet försegladt, stoppade
inspektoren med märkbar förnöjelse papperet i sin ficka,
klappade den gamle på axeln och sade:
– Se så, låt oss nu vara vänner, pappa lilla, det
var ändå det klokaste ni kunde göra, för tamme f-n jag
annars svarat för hvad som kunnat hända. Men när
jag rätt betänker saken, så kan det vara så godt att jag
ännu i denna kväll far efter prästen. Baron – pappa
ville jag säga – kunde annars lägga sig och dö innan
de tre lysningarna gått för sig i laga ordning, och jag
tänker att prosten i så fatta omständigheter icke skall ha
någonting emot att viga er ännu i denna kväll. Farväl
nu, pappa lilla, farväl, min nådiga fru mamma! Jag
hoppas att hennes nåd friherrinnan på det angenämaste
sätt trakterar sin fästman under min frånvaro.
Hånleende tog inspektoren sin lammskinnsmössa och
aflägsnade sig. Hushållerskan, som plötsligen kommit på
det briljantaste lynne, sökte med allehanda karesser och
små omsorger lifva den gamle baronens dystra uppsyn,
men förgäfves. Slapp, slö, till hälften tillintetgjord, satt
han där i sin höga stol och tycktes vara fullkomligt likgiltig
för allt omkring honom. När alla inställsamma
bemödanden misslyckades, när icke ens ett rågadt tefat
hallonsylt förmådde bringa baronen i ett gladare lynne,
gick den blifvande friherrinnan till fönstret och betraktade,
med tanken på sin tillkommande storhet, så mycket
af Rautakyläs ägor som mörkret tillät henne urskilja.
Därute rasade ännu öfver slätterna en fruktansvärd storm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
