Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London-bref 1862 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sak samma; det är endast silkverglittret vid stranden
ak flodbädden. Lykt ögat krån trottoirerna, och framkör
dig ligger, midti det lysande Westend, det stora, tunga
och svarta London.
Stort — tungt — svart; dessa tre enstakviga ord
måla bättre än hundrade färgburkar den yttre fysionomin
af Britanniens hufvudstad.
Gif akt, det är i dag hvarken regn eller dimma,
dessa ryktbara, tungsinta, olidliga Londondimmor, som
utgöra främlingens förtviflan och framföda spleen med
samma naturnödvändighet som Alperna framlocka
tyroler-sången, som Sevillas trädgårdar frammana guitarrernas
klang, som Korsikas sol framalstrar vendettan och som
Finlands vintrar gjuta bly uti lederna. Det är en festdag
i London, den stora staden badar i solsken, icke ett enda
moln seglar fram öfver himmelens hvalf; och likväl —
ser du detta ständigt lika ändlösa perspektiv mellan de
kolossala raderna af palatslika byggnader, hvilka i all sin
prakt blifva så ytterst enformiga därigenom att nio bland
tio tyckas vara gjutna i samma form, utan att afbrytas
af de mellan husen inklämda kyrkorna och deras
tornspiror, hvilka, med undantag af S:t Pauls tunga kupol,
se helt dvärglika ut, emedan de knappt förmå resa sig
öfver de omgifvande taken? Ja, det är solsken och klar
luft, men hvilken lukt? Hundrade steg kramkör dig är
töcken, och det tätnar ju längre ditt öga når, det omhöljer
på akstånd husen och kolkvimlet såsom ett flor; Londons
ständiga florshukva, som betäcker glittret ak dess gladaste
högtidsdräkt. Hälkten rök, hälkten vattenångor krån hakvet,
krambringar detta töcken samma effekt som solrök och
haksmist: köremålen på akstånd blikva oklara i konturerna,
en otydlig mörk massa rör sig i bakgrunden; man kommer
krån verkligheten, och man reser in i en dröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>