- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
26

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Augustas hallon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hon står upprätt, glider ännu ett stycke segerrikt framåt
och stannar slutligen vid den starka ankarkätting, som
hindrar hennes första utflykt att blifva för lång. Nu,
under åskådarnes jubel, riktas alla blickar mot den
på en provisionell mast uppflygande vimpel, som bär
den ny döptes namn, hvilket härtills varit en
hemlighet. Det är Neptun... seger och framgång åt hafvets
konung!

Medan jublet ännu fortfor och folkmassorna begynte
spridas kring stranden, föll min blick på en dittills
bortskymd olycklig medbroder till den stolte Neptun. Icke
långt från den lyckliga hafskonungens öfvergifna bädd
reste sig en koloss af ännu vida större dimensioner,
sannolikt beräknad till mer än sexhundra läster, men
dömd till det hårda ödet att aldrig kunna gå ut från
sin stapel. Jag kände dess historia, den hade varit i
allas mun. Där hade funnits bland stadens köpmän en
djärf och företagsam man, som besatt den förvånande
konsten att framtrolla penningar af intet. Han hade
byggt två stora skepp, »Trägen» och »Vinner». »Trägen»
gick ut på sin första resa, för att lasta i Stockholm,
och hade en duglig finsk kapten. Redaren och hans
fru följde med till Stockholm. En söndagsmorgon fann
den allrådande frun, när hon uppsteg på däck, att det
med den bråda lastningen arbetande manskapet fått en
extra sup. Detta ansågs obehörigt, en tvist uppstod
mellan frun och kaptenen, hvarpå den senare i
vredesmod lämnade fartyget. Lasten var intagen, fartyget
skulle afsegla, man var nödsakad att se sig om efter
en sådan befälhafvare som i hast kunde fås. Och där
ficks en, som lofvade guld och gröna skogar; men af
»Trägen» hördes sedan på flera år intet. Slutligen erfor
man, att den nye kaptenen seglat till Montevideo, af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:29:42 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free