Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Augustas hallon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vår oslipplige häradshöfding. Jag såg honom utlägga
det bekanta nätet, visserligen utan märkbar framgång,
men det lugnade mig emellertid. Jag kunde ju åter säga
till mig själf: med er, min herre, ämnar jag icke täfla
om bytet!
Utan att ha växlat ett ord, bjöd jag vid land-
gången min arm åt Augusta. Hon mottog den lika tyst,
och vi åtskildes snart bland den talrika folkskaran. Det
var ett rörligt lif omkring oss. Efter kaffet följde de
vanliga förberedelserna för fartygets gång af stapeln.
En del ställningar borttogos; hvar man på sin post,
signal gafs till första kilningen. Muntra sjömanssånger
ljödo omkring oss. Förtroendemännen visade sig med
deras såpämbaren för att smörja rännorna. Det var ett
viktigt arbete; allt skulle vara väl sopadt och fritt från
hvarje hindrande spån eller järnskrot; man hade exempel
på att en enda spik, inslagen i rännan af någon hemlig
afundsman, kunnat omintetgöra företagets lyckliga utgång.
Därpå andra kilningen. Slutligen borttogs »låset» —
den vid fören anbragta bom, som ännu kvarhöll fartyget
på dess bädd. Nu följde en spännande väntan: rör hon
sig? (Sjömannen kallar alltid sitt fartyg hon.) Nej.
Alltså tredje kilningen. Ännu icke? Nej. Raska tag,
gossar! Och nu rör hon sig långsamt — man märker
det på de kvarstående sidoställningarna, som hålla henne
upprätt. Rörelsen blir allt märbarare ... kolossen glider
majestätiskt ned utför bädden och doppar under
hundra-stämmiga hurrarop sin breda bringa djupt i den
uppbrusande sjön.
Åter följer en sekund af spänning: skall hon resa
sig på sin köl? Man erinrar sig fartyg som i det
af-görande ögonblicket lagt sig på sidan och kantrat. Nej,
hon reser sig ur den djupa grop hon borrat i vågen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
