- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
279

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs minne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

männare gensvar. Tretton år senare var man bättre
förberedd. När Fänrik Stål framträdde, förstummades
allt som icke brast ut i jubel eller smalt i tårar.
Runeberg hade uttalat det ord som hans folk väntade.
Han hade uttalat nationens enhet med en tonvikt och
en åskådlighet som tiden begrep, emedan rösten kom
ur dess eget bröst. Här voro inga protester mera
möjliga. De, som i Kalevala endast läste en karelsk
forn-saga, kunde icke tillsluta sina ögon för det allt
omfattande fosterlandet hos Fänrik Stål; och de, som hos
denne misstrodde ett ensidigt förherrligande af den
krigiska bragden, kände sig starkare nu än förr att lefva
för det land, för hvilket man så kunde dö. Efter
Runeberg är det icke mera möjligt alt uppställa tcå folk
på Finlands jord. Skiljemurarna af härkomst och språk
falla i grus inför denna öfverväldigande historiska
tradition, som sammanbinder allt i gemensamma minnen
och en gemensam kärlek. Det starkaste af allt
bindande kitt är slagfältens blod.

Till den fosterländska betydelsen af Runebergs
dikt kom inflytandet af hans personlighet. Bakom det
högstämda ordet stod en högrest man. Han var en
ovanlig, en i all sin enkelhet mäktig företeelse. Han
beherskade alla, utan att göra anspråk därpå.
Sokra-tes’ sköna konst att väcka tankar, icke att påtruga
dem, var Runeberg medfödd. Det är svårt att afgöra,
hvilket starkare inverkade på en åhörare, skaldestycket
eller skalden. Båda intrycken förenades i de
högtidsstunder, när han i förtroliga kretsar stundom uppläste
en af sina »fänrikar». Slösande gaf han sig själf utan
åtskillnad åt lärde och olärde, men han fordrade frihet.
I salongen, katedern, predikstolen kunde ej djupens
källor flöda. Deras antal är stort, som räkna bland sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free