Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vulgata.
För knappt mer än fyrtio år tillbaka var den lärda
skolan i Finland närmast inrättad för blifvande
präster. Latinet flöt öfverst med en bottensats af grekiska
och hebreiska. De högre klasserna skulle öfversätta
Nya testamentets grundtext från grekiskan till svenskan
och, när det skulle vara rätt lärdt, till latin. Hvad
eleverne därpå vunno, icke var det vördnad eller
till-gifvenhet för böckernas bok, bibeln, som blef för dem
en besvärlig läxa. Man deklinerar och konjugerar icke
lifvets högsta sanningar med risk att få plaggor. Det
var med grekiska Nya testamentet som med skolornas
tvungna kyrkogång: — ve den, som efter gudstjensten
ej kunde redogöra i skolsalen för predikans innehåll!
När den lyckliga tiden kom, att en gosse afskuddat
skolans damm, tänkte han med en suck af lättnad: Gud
ske lof, att jag icke mer behöfver gå i kyrkan!
Att på rak arm öfversätta grekiska till latin, det
var ett lärdomsprof i förfädrens smak! Men som denna
uppgift stundom var benig nog, fann jag mig, vid den
förhoppningsfulla åldern af tretton år, synnerligen
angenämt öfverraskad, när jag en dag bland skräpet på
någon bortglömd hylla upptäckte en gammal latinsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
