Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi trettiosex hästar, munderade för skvadronen, tjugufyra
på Lavila, tjugufyra på Ekolsund.
— Godt, Palikka. Låt karlen här få en trosshäst,
med eller utan spatten. Pojken behåller jag; han får
rida in Pilen, jag har låtit spänna korta stigbyglar åt
hans spinkiga ben. Är han icke min gudson? Och har
han icke redan lärt min Klas att klifva på hans axlar i
sadeln?
Dordej suckade, när hon för tullnären beskref denna
viktiga tilldragelse, då hennes Thomas fick en kasserad,
gammal slöhofvad ridhäst i utbyte mot Pilen.
— Gossen stackare är nu herr Äkes. Vildsinter
var han förr, skengalen blir han på Gerknäs med de
ogudaktige ryttarne. Thomas hade ondt af att mista
Pilen, men si han skulle därtill ha gifvit Blacken med,
om herr Åke låtit honom behålla Bennu.
Tullnären åhörde tålmodigt den långa berättelsen
och frågade hvad Dordej nu ämnade företaga med Hagar.
— Hvad fattigt folk företager med ännu fattigare.
Arbeta för lifvet och mager kost. Frysa behöfver hon
icke, och om någon skall svälta, blir det jag.
— Flickan vill läsa?
Dordej strök sin högra flata hand mot den vänstra
med en åtbörd af förakt.
— Ni hörde hvad vördig far sade. Hvad skall en
flickunge göra med skriftens rätta förstånd? Hvad
behöfver hon veta?
— Det kan allt vara skäl i sådant, Dordej, eftersom
lärda böcker äro skrifna för manfolk. Men Hagar är ej
som andra barn. Hörde jag icke själf huru hon svarade
vördige far, så att håren reste sig? Han skulle ju hålla
god min för värdigheten, men jag såg, att det klack i
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
