- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 1. Nattens barn /
72

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lintott, som jag skall spinna det finaste garn af? Är du
inte min nattmara, otäcking du, som inte gifvit mig
någon fred nu i femton veckor, sedan jag lät lista dig
från mig? Och dig skulle jag lämna i Helsingland,
landrymmerska, som flaxar från mor din med ... jaså,
där är gudfar! Goder dag, Lydiken, jag såg eder inte
strax. Bry han sig inte om mitt enfaldiga tal, nog vet
jag han varit gifmilder som nyjäst öl. Barnet är ju
klädt som en majstång. Sådan väf i den kjolen! Trolle
mig, den är inte af Kaskas får, det är tyskull, det där.
Och tröja med knappar! Riktiga kängor med remmar
och herrfolks strumpor, halsduk och hufva! Fattiga
knyte, hvar skall du få sådant på Kaskas? För si nu
tar jag henne, Lydiken, som katten tog trastungen, det
blir intet kraklamente om den saken.

Dordej fortfor under en ström af ord och känslor
att nypa den bestörta flickan i alla fållar och veck. Hon
ville äfven se linnet, det gick ej af för mindre, det måste
framdragas under halsduken. Därefter följde granskning
af föremålets person, hvilket skedde handgripligt därmed,
att flickan togs i båda axlarna och uppställdes till mönstring.

— Så! Jaså! Litet vuxit och litet magrat.
Inbilla mig inte, barn, att du svultit hos gudfar! Har du
haft frossan, stackare? Har du läst? Du har läst, jag
ser det på dig. Är det gudliga böcker, Lydiken? Ni
lofvade barnet kläder som fattigt folk, och så kläder ni
henne i tyskull. Äro edra böcker också af främmande får?

Samvetsfrågan blef obesvarad. Lydik Larsson hade
tagit det ena liksom det andra tämligen lätt. Han
omtalade sin afsikt att nästa vecka föra flickan tillbaka.
Dordej kunde ju gästa några dagar i staden och följa dem åt.

— Tackar för husrum, i morgon seglar Hans
Mickels-son, jag tager flickan med mig ombord. Det är inte att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:30:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/1/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free