Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10. Flytande spån.
Så mycket hjärta hade de.
Det var ensligt där borta vid bergets sluttning. Björkar,
aspar, sälgar, rönnar, här och där en ung gran
eller en gammal lind, lägo fällda på sveden för att torka
i solen. O, de vackra, hvita, högstammiga björkarna, i
hvilka vårens första gök så ofta galat, de skulle snart
med sin aska göda den steniga marken. Deras löfrika
kvistar hade blifvit inbärgade till vinterföda åt fåren.
Mellan deras stympade grenar reste sig ännu stundom
ett strå epilobium eller ett knippe blåbärsris. Spindeln
spann sina trådar mellan dessa bekväma fästen från gren
till gren; myran fann här byggnadsämnen för stacken;
guldflugan, nyss krupen ur puppan, pröfvade sina första
florslika vingar; ollonborren kröp öfver stammen och
gjorde misslyckade försök att flyga. Allt lefde och gladdes
åt lifvet, allt utom denna härjade unga skog, som stupat
för yxan och skulle gifva sin märg åt sädeskornet.
Det var tidigt på morgonen i början af Juni — så
tidigt, att skyn i nordost ännu var fållad med guld
— två år efter herr Åke Totts gästabud för grefve Brahe
på Lavila. Sveden tillhörde Kaskas torp. Två magra
kor och en kviga afbetade här och där på höjdsluttningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
