Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Du skulle ha klagat för herr Åke... skrifvit!
— Skrifvit ?
— Jaså, du kan icke skrifva. Kan du läsa?
— Mor lärde mig stafvarna förr, men dem har jag
glömt.
— Hvad kan du, Bennu?
— Rida, fäkta, skjuta, jaga, dressera hundar, kasta
kronvägg, tärningar...
— Å, sådant där! Hvart tänker du rymma?
— Vet inte. Kanske till Åbo. Jag har fått en nål
af grefvinnan ...
Hagar eftersinnade. Hennes lärdom dunstade bort
som en dimma för den öfverhängande faran. Hon var
beslutsam och djärf som brodern, men mycket mera
utvecklad till sitt förstånd.
— Ja, de skola förfölja dig, de skola söka dig här.
Du kan ej rymma till Åbo, det är lång väg, de skola
hinna fatt dig på vägen. Men till herr Åke...
— Herr Åke ligger svårt sjuk på Lavila. Klas är där.
— Då finns det ej annan råd, än att rymma till
Tyskland. Vid Skuru i Pojo ligger Henderssons
transportskepp, som endera dagen skall segla till Tyskland. Dit
måste du för brinnkära lifvet. Har du penningar?
— Jag har sex daler insydda i min jacka. Herr
Åke gaf mig dem, när jag skickades bort från Lavila.
— Det är bra, mycket bra; jag har icke en
kopparslant.
— Men om de komma nu... nu ? — Och gossen
betraktade skogen med skrämda blickar.
— Gå, tvätta dig först vid bäcken, dina fötter blöda
af språnget. Lämna där din jacka och dina byxor. Jag
kläder mig i dem och lämnar åt dig min kjol. Komma
de, skola de taga mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
