Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urban Niemand kastade en tröstlös blick p& sin
granne och igenkände Taavi, som eng&ng på Lavilas
äng hade undfägnat åhörame med berättelsen om Wittstock
och »Kräkken».
Gossen följde uppmaningen så godt han förmådde.
Taavi, själf sårad i båda benen, öfverfor med sin hårda
tumme den krossade armens muskler och ben. Det
kändes som glödande järn hvar tummen for fram, men
sedan han slutat sin undersökning, sade den gamle
ryttaren:
— Mitä hulluutta! Såga ten armen! Vå veckor
han taga välskärn i ragen.1
Taavi var en af de många, dem kriget, nöden och
bristen på läkare lärt att sköta egna och andras sår.
Han tillkallade tjenstgörande soldaten, fick vatten och
fältbindlar, tvättade armen omsorgsfullt och pålade nya
förband med vattenomslag. Sömnen och ungdomen
blefvo hans bundsförvanter. När dagen därpå en
blod-drypande såg sträcktes ut mot en ung arm, var
inflammationen nästan häfd och kallbranden försvunnen.
— Han kommer igen, tröstade fältskärn. Räck
fram tassen, gör pinan kort!
— Några dagars anstånd! ... Patienten bad så
bevekligt.
— Får gå, några dagar. Ungt folk förstår ej sitt
eget bästa. Kallbranden kommer igen.
Men han kom ej igen. Taavi fortfor med sin kur;
intet ben var knäckt, endast muskler och brosk grundligt
massakrerade. Efter omslagen följde ingnidning af
björn-ister; det var Taavis universalmedicin. Armen helnade
1 Hvilken dårskap! Såga den armenI Om två veckor
tager han fältskärn i kragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
