Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. I Kolmårdens skog.
De stodo hotande, öga mot öga, som två
örnungar, hvilka stött vingarna mot
hvarandra i flygten.
Hitåt! En avant! ... Där... i enrisbuskarna!...
Axelson, genskjut honom! Hvar är Martens? Ah,
de odågoma, alla blifva de efter!... Ser du honom?
Han måste vara där. Han hade varit såld, om ej de
fördömda buskarna skymt honom ... Locka hit Bella,
drif honom ut!. . . Jag skall låta hänga det infama
kopplet, som drifver harar, när jag har mickel på tjugu
steg... Hvad? Du ser ingenting? ... Där... där! Fyr!...
Bom? Skjuta på spindelväfvar!... Han försvann mellan
stenarna... Adieu, mon plaisir!
Den lätta röken af två skott höjde sig i luften,
medan en smärt, gul skepnad, som knappt kunde urskiljas
mellan höstens gulnande löf, slank kvickt uppför den
nära skogsbacken.
Orden voro en flickas, som till häst banade sig väg
öfver vindfällen och snår i Kolmårdens skogar. Hennes
kinder blossade, hennes svarta barett hade bortsopats af
en hängande gren; hennes upplösta hår fladdrade fritt
under den häftiga ridten. Hon märkte icke, att hennes
löddriga häst, som stegrade sig för sporren, hade vrickat
sin ena framfot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
