Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hit. Vill nådig fröken vara så nedrig och rida min häst ?
Morsker lyder nog tygeln och bär så lätt som en
vippgunga. Jag skall ombyta sadel och leda Cabellero till
staden. Han lärer fuller få stå en eller två veckor i
stallet.
Den unga flickan sträckte ut handen efter en
rönnbärsklase, som hängde i närheten, smakade på bären,
men fann dem sura och kastade bort dem. Hennes
lifliga drag antogo ett gäckande uttryck.
— Så? Du tror, att herr Klas skall finna mig,
när han hört skotten? Men om han inte finner mig? ...
Jag tager din häst, Axelson ... nej, du behöfver ej byta
om sadel... och rider ensam till staden. Led Caballero
hvart du behagar. Och när du möter våra jägare, så
säg dem, att du funnit mig kastad ur sadeln och död
någonstädes i en bergsklyfta. Hvad händer ej på en
räfjagt? De finnas nog, som sjunga tedeum för denna
nyheten. Håll god min, se ömklig ut, och pressa fram
några krokodiltårar... Å, det blir gudomligt; du skall
sedan berätta mig huru de grimasera! En skön lifvakt!
Kungen i Frankrike har ej en bättre. Ja, gör så, Axelson,
du skall få en guldkedja, om du skrämmer dem från
förståndet.
— Inte kan nådig fröken rida ensam till staden i
den stiglösa skogen, och mig kan detta putset kosta
min hals, understöd sig den bekymrade knekten att
invända.
— Din hals? Nå än sen? Det finns skrikhalsar
nog i Sverige dig förutan.
Och flickan skrattade så uppsluppet gladt, som man
endast skrattar vid femton år.
— Skulle jag lämna nådig fröken allena!... Det är
si och så med Kolmården, som hvar man vet. Folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
