Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig brun och blå och hängt mig som en galen hund i
närmaste ek. »Nä, inte för ölt smör i Smauland», sa’
göingen. Jag binder Caballeron vid rönnen, efter han
inte kan gå, och gifver mig af, allt hvad skacklama
bära, till följet. Vi måste få fatt henne, innan något
otyg händer för hennes upptåg i denna förbannade
skogen. Fy, fulingen, här är ramt!
Medan Sven Axelson skyndade, illa till mods, att
uppsöka jägarne, blir det tid att följa den unga
ryttar-innan på hennes äfventyrliga ridt i den illa beryktade
skogen. Kolmården var då och långt in i nyare tider det
mellersta Sveriges vidsträcktaste, oländigaste skogstrakt,
sträckande sig öfver sydvästra delen af Södermanland
och nordöstra delen af Östergötland ned emot Bråviken.
Denna vildsköna, men ofruktbara och glest befolkade
nejd ansågs vimla af vältar och erbjöd i verkligheten
en fristad åt mången skogsriddare, som hade sina skäl
att icke nalkas staderna Nyköping och Norrköping allt
för närgånget.
Det var en halfklar septemberdag, ungefär
middagstiden; luften sommarlikt varm och strålande lugn efter
regnbyar, som rasat de förra dagarna vid Östersjöns
kuster. Ryttarinnan fortsatte sorglöst sin ridt i den
anvisade riktningen, gnolande på en tysk ballad, mera
för tidsfördrif än för nöje, ty hennes osäkra röst förrådde
inga musikaliska anlag. Hon andades med välbehag
skogarnas barrdoft; hon kände sig lätt om hjärtat och
glad till mods. Jagtens spännande otålighet var förgäten;
här var frihet från alla band, ingen odräglig vakt, ingen
snärjande konvenans. Hvem anmärkte här, om hon
blottade i värmen sin skuldra eller gaf fritt lopp ål sina
själfsvåldiga nycker? Band efter band löste sig i hennes
enkla, nästan tarfliga riddräkt, och hon såg sig icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
