Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till möte, hvar du i världen gått, och dina förödmjukelser
ha varit öfvergående skuggor, men ensam kände du dig
öfverallt, till och med när en yngling sade sig vilja för
dig eröfra kronor. Ingen förstod dig, och du förstod
ingen. Alla andra hade en hjärtevän, åt hvilken de
kunde säga allt; du hade ingen. Hvarför var du så olik
alla andra, så ständigt instängd i hjärtekammaren? Frihet
var din lust, men läpparna voro bundna. Var det din
eller människornas skuld? Var det stålet som saknades
för att slå gnistor ur flintan? Eller var du Kristinas
kiselsten, som lyste med guldets glans, och se, det var
kattguld! Ett främmande väsen var du, likasom din
afundade, din beundrade, din stundom nästan hatade
drottning: till hälften genomströmmad af människors
varma blod, till hälften af kall stjärnglans. Fru Soli
De la Gardie har kallat ditt väsens brist högmod, fru
Maria Ryning har kallat det hednatro. Hvem har rätt?
Eller finns här en tredje fackla, som lyser långt in i
själens okända grund: — »du förstår icke kärleken!»
När Hagars ensliga tankar hunnit till denna
återvändsgränd, ihågkom hon stjärnans ljustöcken och de
underliga orden: »mitt väsen är kraft, icke kärlek» ...
Hvad betydde dessa ord? Och: »spegla dig i din
motbild 1» ... Har ej fröken Kerstin allt, utom kärlek? Är
hon ej högt begåfvad i tankens kraft, viljans kraft,
handlingens kraft, och när har Sveriges rike någonsin varit
så starkt, som under Kristina? Men hvad är hon mer
än stark? Kan hon älska någonting annat i världen, än
sig själf? Ja, hon kan älska mycket och många, hon
kan måhända älska dem såsom sig själf, men älskar hon
sig själf? Om hon älskar sig själf, måste hon ju alltid
vara tillfreds med sig själf, icke jaga, såsom hon gör, från
oro till oro, från böcker till människor, från människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
