Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. Den triumferande Parnassus.
Den gyllene tiden skall återkomma.
Imidten af det stora, stormiga sjuttonde seklet
öfver-glänste drottning Kristinas namn som en strålande
stjärna alla medtäflare. Hon syntes kallad att vara
seklets lysande medelpunkt. Så mycken blodig fejd
skulle dock slutligen nedlägga vapnen för hennes fötter.
Så mycken vaknande, ännu omornad forskning, så
mycken oklar längtan efter ett nytt och bättre tidehvarf,
så många märkeliga tecken till att detta okända nya
redan stod framför porten och ville in, det samlade sig
allt kring hennes tron och utropade henne till den
kommande världsålderns ärekrönta Sibylla. Hon stod på
höjden af makt och ära. Westfaliska freden hade lyft
henne, som på ett hyende af hafvets lugnande vågor,
till Europas skiljedomarinna. Allt knäböjde, allt tillbad.
Sveriges folk gick i ett rus af triumfer och segrar, dess
vänner tiggde smulor af segerns landvinningar, dess
ovänner dolde inom smickrande smålöjen sina
sammanbitna tänder. Alla lyror strängades till latinska
lof-kväden, alla talarestolar förkunnade Minervas
återupp-ståndelse, alla hof och rådskamrar sände budskap om
sin beundran. Och denna så högt prisade drottning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
