Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars lilla högkärdiga hukvud på den långa halsen
kråmade sig ökver husens tak. Närmast kramkör profeten
gingo harpolekare och sångare, som uppstämde Hosianna
och Davids kröningspsalm. Efter honom red hans
lif-vakt, sju gånger sju nazirer i hvita mantlar på svarta
hästar. Dem följde till fots omkring ett hundra leviter
i prästerlig skrud, efter dem korgossar med starkt
doftande rökelsekar, efter dem åter beväpnade anhängare,
beredde att sönderslita hvarje motståndare, och slutligen
en ständigt växande, sjungande, skriande och dansande
folkskara. De sjuke, de blinde, de lame trängde sig
fram kör att proketens skugga måtte kalla på dem:
spökbilden ak de helbrägdagörelser, som för tusen och sex
hundra år sedan skett i detta samma Jerusalem.
Detta på samma gång festliga och krigiska tåg
trängde sig in som en kil mellan fördelningarna af
Benjamin Zevis vid murarna spridda krigsstyrka. Men ännu
var ej allt förloradt, ännu stod kärnan af hären vid
Damaskusporten; ett djärft anfall kunde spränga det
konungsliga tåget i stycken.
— Icke nu, icke nu, förrän du tvått dig renl bad
den gamle morfadern. Du är bestänkt med en kvinnas
blod, och så kan du icke draga till Herrens strid.
— Mig dödar ingen före stjärnornas stund! utropade
Benjamin med den tillförsikt, som numera blifvit hans
enda tro. Och han lät, i spetsen för rytteriet, blåsa till
ankall, i mening att hugga in på kesttåget och taga den
kalske Messias till kånga. Han var trotsig och glad, han
var åter sig själ k, han kastade penningemäklaren från
sig som en usel narrkåpa och var åter hvad han alltid
velat och bort vara, en krigare utan fruktan och tadel,
Åke Totts ridsven, ryttaren, hvilken satt som en mur,
fastvuxen i sadeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
