Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Torfmossarnas bidrag till kännedom om forna tiders natur, växt- och djurlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 VÅRA TORFMOSSAR
derna. .Pilarnes släkte (Salix) företrädes t. ex. i våra
fjäll aft små dvärgformer, hvilka i sin litenhet nästan
förefalla som vrångbilder af de resliga träd och buskar, under
hvilka vi känna släktet på låglandet. Örtvidet (Saliæ
herbacea) och polarvide t (S. polaris) bilda mattor,
»busksnår», som ej nå vandraren till fotknölen, där de krypa
fram med sina späda till marken tryckta, rotslående
stammar, från hvilka de utsända korta skott med nagelstora
blad och fåblomstriga blomhängen. — För de flästa af
oss är väl björksläktet (Betula) sammanbundet med
föreställningen om de högstammiga, lummiga hängbjörkar,
hvilka utgöra våra ängars och hagars härliga prydnader.
Den som då för första gången gör bekantskap med våra
högfjälle björkart, dvärgbjörken (B. nana), skall helt
säkert bli förundrad, då han får se denna låga buske, risig
och krypande, med nästan runda naggade blad, knappt så
stora som en lillfingersnagel.
Men då vi sade, att allt uppe i våra högfjäll har en
förkrympt, tvinande prägel, gjorde vi oss dock skyldiga till
en öfverdrift. Det finnes nämligen ett undantag, och det
ett viktigt sådant.
Detta undantag utgöres af blomstervärlden. Hit har
ej det hårda fjällklimatets förkrympande invärkan så
kraftigt mäktat göra sig gällande. Blomställningarna blifva
visserligen ej alltid så rika, men fjällväxternas blommor
äro ej mindre, än hvad förhållandet är med andra arter
på låglandet, tillhörande samma familj eller släkte. Ja,
det kan hända, att blommornas glans och färg häruppe
bli större och starkare, och man kan då förstå, hur
tilltalande skön blomstervärlden här uppe i fjällen skall vara,
där den afsticker mot det låga, förkrympta ris, som täcker
marken. För att nämna några exempel ur högen, hvilken
fjällvandrare erinrar sig ej Azaleans skära blommattor, de
stora hvita blommorna af fjällsippan (Dryas octopetala),
dessutom utmärkt genom sitt vackra bladvärk, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
