Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter dagens tunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur ögonen, så jag ser inte stort, vart jag går. Förbanna
mig — det är alldeles svart.
— Det blir så ibland, menade August lugnt. Det
är så mycket, som skymmer för en . . .
Torparna, de båda fattiga herregårdsträlarna, hade
slutat sitt ordbyte och fortsatte, ledda av stjärnorna, sin
stapplande vandring genom skogen — hem mot stugorna
på andra sidan. De liknade ett par kameler, som blivit
tröttkörda i öknen, men nu äntligen närmade sig en
uppfriskande oas.
Framför Augusts torp, som låg långt upp mot
skogsbrynet, stannade de ett ögonblick och flåsade ut, innan
de skilldes.
— I morgon är det söndag, du. Då få vi vila och
hugga litet ved åt oss, eftersom en inte kan göra något
vid jorden.
— Nej, så fanken häller, suckade Nils. Det är min
tur att hålla rent i kolagårn framme vid herrgårn.
— Jaså, är det så.
Nils försvann som en spökskepnad utför
backsluttningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
