Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Dacke igenkände i denne man munken Peder Erlandsson,
hvilken ban nyligen sändt till Småland som spejare.
»Hå, hå! fader Per», ropade han förtroligt skämtande
emot honom, under det hans ansigte ljusnade. »Har den
helige ande förlänat er vingar, efter ni kommer farande
som en stormvind?»
Djupt flämtande efter andan, stod munken framför ho-
nom stödd på sitt långa svärd. Hans ansigte lågade och
lians kala hjessa -—■ ty kapuschongen hade under hans häf-
tiga lopp fallit tillbaka — var högröd, icke allenast af den
häftiga kroppsliga ansträngningen, utan, som det tycktes,
äfven till följd af själsrörelse, ty fradgande af raseri fattade
han svärdet med båda händer, svingade det i vida kretsar
öfver sitt hufvud och vrålade, så att det genljöd i skogen
och ruinerna af den gamla borgen: »Bort med den orene
kättarkonungen! Bort med hans lutherska kreatur! Bort
med alla dem, som öfvergifvit den helige fodren* och den
allena saliggörande kyrkan !»
Dacke betraktade med den stolta öfverlägsenhetens le-
ende den vilde munken, hvars hemska och lidelsefulla yttre
så sällsamt afstack emot Mäster Clement Pederssons sluga
och förbebållsamma väsende, livaruti andlig värdighet för-
nades med ödmjukhet, och som pryddes af en med största
omsorg och snygghet förfärdigad ordensdrägt. Fader Cle-
ment bar omkring sina höfter ett silkesbälte och han lem-
nade nästan aldrig den dervid hängande rosenkransen ur
sina bänder. Peder Erlandsson framskred deremot som en
rå krigsknekt ; hans grofva yllekåpa var full af fläckar och
hål; en knutig repstump tjenade honom såsom gördel, och
den dervid hängande rosenkransen syntes på länge icke
bafva varit i bruk, ty det såg ut som han dermed fastnat
vid någon buske eller gärdesgård ocli afryckt snöret, så
att största delen af kulorna bortfallit och knappt så många
återstodo, att han ännu kunde bedja tio Pater noster.**
Påfven.
** Ett slags katolsk bön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
