Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
tryckligaste hämma .upproret, och att han utsatt Vadstena
och Linköping till mötesplatser för sitt krigsfolk, som fått
befallning att på det skyndsammaste der infinna sig. Vid
meddelandet deraf förändras Axels hela väsende: det var
liksom den plötsligt hos honom upptäckta tanken att med
beväpnad hand kämpa mot dem, som röfvat hans älskade,
på en gång sprängt de band af en dof likgiltighet, som
hållit hans själ fängslad : det var, som hade hans själskraft
blifvit på nytt uppväckt till ny verksamhet och hans bröst
uppfyldt med hänryckning. Häftigt sprang han upp från
sin stol, kastade sig i sin svågers armar, tryckte sin syster
till sitt bröst och ropade med lågande ögon : »Af hela min
själ tackar jag eder, mina älskade anhöriga, att I uppehållit
mitt lif, hvilket jag ännu för få ögonblick sedan förban-
nade såsom en tryckande, förskräcklig börda. Gåtan, hvar-
för min skapare uppväckte mig ur dödens natt ånyo till
lifvet, denna gåta, som jag förut ieke förmådde utgrunda,
är nu på en gång löst för mig. Hvem i hela Sveriges
rike ligger det väl närmare om hjertat än mig att med
svärdet i handen och rättvisans hämnd i det krossade hjer-
tat tukta de bofvar, som uppresa sig emot sin konung och
som ryckt mitt lifs lycka och sällliet utur mina händer?
Jag vill strida för min konungs sak, så väl som för min
egen; för fäderneslandet och kärleken vill jag kämpa och
segra eller — stupa, om det så är Guds vilja.»
En hög rodnad färgade hans ansigte, och kraftfull stod
han framför dem med blixtrande ögon, lik en hjelte mot
sina fiender. Hvarje spår af bedröfvelse hade vikit ifrån
hans anletsdrag; leende såg han på sin syster, och knappt
igenkände hon i honom den djupt nedböjde, sjuke brodern.
Eörgäfves bemödade hon sig att förmå honom att genom
kall öfverläggning låta sitt beslut mogna; med den lifligaste
vältalighet vederläde han alla hennes skäl för ett längre
uppskof af hans planer, och med fasthet sade han sig redan
följande dagen vilja afgå till Linköping för att der stöta
till adelsfanan.
Sture hade ganska väl märkt det gynsamma intryck
som denna hastiga tanke frambragt på hans svågers sjuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
