Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
för mig sjelf, eller berättar den för de bleka klosterfruarne,
de äro mycket mildare än du, högtfarande skrikare! —
Du behöfver icke gå så hårdt åt mig, jag förstår dig nog;
du menar, att jag skall gå hem i den trånga kammaren.
Min brudgum kommer ändå icke mera i dag, och mitt
barn är långt borta ifrån det varma modersbjertat. Men
jag ber dig, jag ber dig innerligen, gamle vän: väck med
din iskalla andedrägt min otrogne älskling, då ban sofver
i den varma sängen, så att han rysande påminner sig mig.
Tjut honom starkt i örat, huru jag grämer mig! Jag har
redan ofta bestält presten och sjelf påtändt brudljusen.
Många vintrar äro förflutna, men ännu har jag min brud-
klädning qvar i rätt godt stånd. Fru abbedissan har bara
pratat ifrån mig den och gömt den för ro skull för mig.
Säg honom detta högt och tydligt — jag går nu hem —
det är midnatt, och nunnorna sjunga i koret.»
I det hon nu ville aflägsna sig, gick hon tätt förbi
de lyssnande, och knappt hade honjblifvit dem varse, förrän
hon förvånad stannade framför dem och sade med en fly-
tande tunga, under höfliga nigningar:
»Ack, ack! se der, ett så hedersvärdt sällskap, ädle
riddare — vackre riddare ! Min brudgum är också en ädel
riddare; han är till och med en hög herre. — I kommen
till brölloppet, godt folk! Det. gör mig ondt, I hafven i
dag förgäfves gjort eder besvär att komma hit. Först i
morgon kommer min brudgum, då skall det gå lustigt till !
Men blifven så länge qvar här i min borg, borgfogden skall
anvisa er ståtliga rum; ja! här är min gemåls lustslott,
här har han dårat mig med sina bedrägliga blickar. Men
nu har han på länge icke varit här, derföre har det blif-
vit något ensligt i slottet, men sällskap gifves här alltid,
rätt muntert sällskap, till och med ifrån den grå fornti-
den, jettar och dvergar, spöken och troll, ugglor och pre-
ster med långa offerknifvar. I fören väl edra älskarinnor
hit med eder? •—■ Ack, här är rätt muntert och gladt!»
Otto trädde nu med mera fattning emot henne, och
den klara månen, hvilken nu åter i all sin glans framsväf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
