Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
vågade nedhugga dén. Som en blixt genomfor den tanken
Daekes själ att nu bemägtiga sig konungen eller döda ho-
nom. Thord Riddare förde just i detsamma förbi honom
några rotar af de upproriske,, hvilka hittills stått overk-
samma på afstånd, för att med dem åter kasta sig emot
de kungliga skyttarne; men Daeke befalde honom att i
största hast vända sig mot konung Gustaf sjelf. Skyndsamt
följde underbefälbafvaren sin kaptens befallning. Denne
ämnade sjelf följa honom, men till sitt stora missnöje såg
han sig plötsligt angripen oeb uppehållen af en liten trupp,
som hårdt ansatte honom.
Thord Riddare, till hvilken äfven pater Erlandsson
sällat sig, märkte huru konungens oväntade närvaro i stri-
den förlamat böndernas mod och uppfylt dem med fruktan
och förskräckelse; ty den hop, hvilken började igenkänna
Gustaf, tycktes ej längre hågad att fördraga hans anblick.
Bönderna drogo sig häpna från slagfältet och dolde sig i
den tjocka skogen. Hela skaror af konungens folk åter-
vände, upplifvade af nytt stridsbegär, till det blodiga fältet
och trängde sig omkring sin herre. Men konungen, som
satt der med öppet vizir, vinkade åt dem: »Låt vara, mina
vänner, jag vill tala några ord allena med mina underså-
tar!» Soldaterna drogo sig, vördande konungens vilja, åt
sidan, och med en vink skickade konungen dem sin ven-
stra flygel till hjelp; men sjelf höll konungen stilla på sin
springare, endast omgifven af sina drabanter.
Då framstörtade Thord Riddare i spetsen för sin skara.
Afven hans folk tycktes skygga för den majestätiska konun-
gagestalten, som inötte dem med blickar, fulla af förtry-
telse, hvilka dock i ett sådant ansigte hade uttryck af den
ädlaste värdighet. Konungen vinkade åt de larmande bön-
derna, att han ville fala. Men Thord Riddare samlade allt
sitt mod och upphöjde ett vildt stridsrop för att uppmun-
tra de sina.
Munken hade också stannat några ögonblick, slagen af
konungens åsyn ; men snart sansade han sig och skriade
med ursinniga åtbörder:
»Framåt, bondemän! Framåt, Sveriges allmoge! Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
