Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Färjkarlen på färjan vid Stegeborg efterfrågade ryt-
tarens begäran, och då han hörde, att Hane var ett sände-
bud från konung Gustaf och begärde inträde, släpte han
honom om bord och förde honom till slottet in på borg-
gården. Plane, som hittills haft dvergen sittande bakom
sig i sadlen, dold i sin björnhud, steg nu af hästen, hvar-
vid han icke kunde förhindra, att de nyfikna tjenarnes
blickar fästes på den besynnerlige reskamraten. Men ett
så fredligt mottagande, som han här erfor, satte till och
med dvergen i förundran; ty vid hans anblick blefvo tje-
narne stumma, och långt ifrån att, som det öfverallt an-
nars händt honom, blifva belsad med skymford, ja, äfven
med misshandlingar, skänkte man honom nu i stillhet en-
dast så mycken uppmärksamhet, som hans vanskaplighet
måste uppväcka. De uppfylde i ögonblicket Hanes begäran
att införa hans följeslagare i ett varmt rum och derstädes
gifva honom något att förtära, till dess han sjelf återvände
ifrån den ädle Svante Sture, åt hvilken han strax ville
lemna konung Gustafs skrifvelse.
Hane sjelf ledsagades uppför de breda trapporna till
slottsherrns rum, och då han inträdde i den långa gången,
bemärkte han ej långt ifrån den kammare, hvilken hans
ledsagare öppnade för honom, en med tunga jernriglar till-
sluten dörr, framför hvilken tvenne jettelika soldater höllo
vakt och stodo liksom fastvuxna. Det föreföll honom äfven,
såsom hörde han en sakta veklagan bakom denna dörr;
men jatan att vidare gifva akt härpå, begaf han sig till
Sture och öfverlemnade åt honom med tillbörlig vördnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
