Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
med råd och dåd till den djupt förolämpade makan och för
henne till en aktningsvärd familj i Stockholm, der hon kan
förblifva, till dess hennes makes onda ande vikit ifrån ho-
nom, eller den nödvändiga skilsmessan försiggått; ty ogerna
skulle hon vilja väcka uppseende med att taga bostad hos
sin syster i det kungliga palatset.»
Kapten Hane hade dragit sin panna i djupa skrynk-
lor, emedan den gamles uppdrag alldeles icke behagade
honom ; men gubben betraktade honom med lurande blickar.
I stället för svar från Hanes’ fast tillslutna mun ljöd dock
nu plötsligt från en vrå af rummet det dofva ropet: »Måns
Hane ! Inlåt dig ieke i något bedrägeri. Satan vill för-
leda dig!»
Då ryste den gamle huspresten, liksom träffad af en
blixt, och darrande vek han flere steg tillbaka. Men Hane,
som i rösten igenkänt dvergens varnande röst, erfor i samma
ögonblick inom sig misstroende emot den gamle och hade
1’edan beslutit att afslå den begärda hjelpen, då på en gång
ett förvirradt buller uppstod ute på borggården, och han
hörde ett skyndsamt löpande af och an, slamrande med
vapen och förvirradt skri. Utan att vidare tänka på det
väntade svaret, skyndade Hane till fönstret, ryckte det
upp och frågade en förbispringande soldat, hvad som var
å färde.
»Dacke* är i antågande med sina skaror!» svarade
denne. »De komma så många som sanden i hafvet. Fär-
jan är indragen ; borgportarne äro tillslutna ■—• snart skall
här börjas en blodig dans.»
Mumlande en sakta förbannelse emellan tänderna, smög
sig huspresten derifrån, utan att atbida något vidare svar ;
ty böndernas oförmodade ankomst hade tillintetgjort hans
planer. Men Hane skakade på hufvudet, såg betänksamt
på dvergen, som, till hälften upprest från sitt läger, skå-
dade upp till honom, och sade efter en stunds tystnad :
»Ja, min käre Vippel, om de fånga oss, utflugna foglar,
här i denna bur, så blir det säkert för oss en blodig lek.»
Hatten försvann under beständig oro, buller och va-
penbrak. Utan sömn tillbragte Hane densamma på borg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
