Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
den onde ande, .som fängslat hans verksamhet, vikit ifrån
honom, oeh att den hotande faran uppväckt honom från
hans mörka drömmar.
Allvarsamt helsade han soldaterna, som vid hans an-
blick stumma veko tillbaka och icke mera vågade uttala
den begäran, som ögonblickets modlöshet ingifvit dem.
Skyndsamt uppsteg han i ett vakttorn, oeh hans säkra
blick visade honom snart den nästan hjelplösa ställning,
livari borgen befann sig; men .långt ifrån att intagas af
fruktan och förskräckelse, uppreste han så mycket stoltare
sitt bufvud. Han lyfte sin knutna hand hotande emot-
fiendens läger, i det hans bleka kinder färgades af en hög
rodnad, och hans ögon lågade af stridslust. Så framträdde
han åter midt ibland sina nedslagna stridsmän och sade
med stark röst: »Jag har sedan några få timmar åter blif-
vit fri inom denna borg; ty min kungliga svåger har sändt
mig ett- bref, i hvilket han säger sig ej mera hysa miss-
troende till mig. För det ogrundade misstroendet förlåter
jag honom, och det så mycket hellre, som just’ nu mitt
fria görande och låtande här kan afgöra ganska mycket för
hans väl. Jag svär vid Gud, som skickat mig mången
hård profiling, att den ädle Gustafs misstroende emot mig
icke har vändt mitt hjerta ifrån min konung. Det skall
med trohet och tillgifvenhet klappa för honom intill sitt sista
slag! Nu vill jag bevisa honom, huru Svante Sture ärar
sin konung, huru han med glädje vågar lif och blod för
Sveriges väl! Jag vill icke beherska, men jag vill tjena
mitt fädernesland, såsom det anstår hvarje redlig man, vare
sig födseln stält honom högt eller lågt; och hvarken i ern-
tete, värdighet eller magt, utan i mina landsmäns lycka
söker jag min belöning. Den, som svurit konung Gustaf
trohet, trohet intill sin sista suck, den blifve derföre nu
vid min sida; ty jag ämnar börja en strid på lif eller död!
Blifven icke modfälde, tappra kamrater ! För en god sak
stå vi här tillsamman, ocb faran är icke så stor, att den
icke kan öfvervinnas. Vi strida för fädernesland och rätt-
visa! Guds sköld betäcker oss, och emot Sveriges fiender
draga vi modigt till strids.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
