Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
af den blodtörstige eremitens gudshädande gerningar, knä-
föllo de lyckliga på altarets trappsteg och uppsände till Gud
en innerlig tacksägelsebön för sin underbara räddning ; men
dvergen ropade högt, med blickarne vända till Frälsarens
bild: »Herre, i dag har du adlat din uslaste varelse!
Pris och tack ske dig, du allgode. Jag bar uppnått målet
för mitt lif!»
Dackes bref till eremiten låg qvar på bordet, och då de
läst, dels huru upprorshöfdingen befalte sin förbundsbröder
Simon att döda de tre fångarne, hvilka han hittills sorg-
fälligt bevarat, för att vid en olycklig utgång af sitt före-
tag genom sin magt öfver deras lif bereda sig ett skydd
inför konung Gustafs domarestol; dels Dackes befallning
till eremiten att öfversända deras hufvud till konungen,
hvilken han genom denna hämnd trodde sig gifva det mest
känbara sår ; — då inneslöto de äfven dvergen i sina om-
famningar.
Den återstående delen af natten genomvakade de till-
samman; ty då känslan af deras lycka först fann ord, för-
svunno timmarne hastigt, under ett inbördes meddelande
af deras hårda öden. Deras ömsesidiga ömhetsbetygelser
ville icke taga något slut, och endast den purpurfärgade
östern, som förkunnade en glad morgon, påminte dem om
att de borde lemna den ort, der de lidit så mycket.
Med af glädjetårar fylda blickar på de tre jettegraf-
varne, hvilka tjenat dem till fängelse, och derpå tacksamt
seende upp till himlen, lemnade de nu Bråvalla hed och
styrde sina steg till närmaste by. Styrkta af den friska
luften, vandrade de fram öfver slätten. Vid middagstiden
uppnådde de byn, der de blefvo emottagna med lika mycken
häpnad och förundran som glädje, då folket igenkände den
vördade höfdingen, som ryktet uppgifvit såsom död. Bön-
derna skyndade att skaffa dem hästar, och de beslöto att
genast begifva sig till Kalmar samt derifrån raka vägen
till Stockholm.
I Kalmar träffade de öfverbefälbafvaren Johan Thures-
son, som med den lifligaste glädje emottog dem och gerna
bidrog till anstalterna för deras resa till Stockholm och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>