Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°~
I. S. LANDTMANS" IN
sista förordnande;1 och denna form torde genom kyrkans
inflytande ha blifvit mycket vanlig. Denna förklaring var emellertid
icke tillräcklig för att försätta trälen i en fri mans ställning.
Derför fordrades också att den frigifne skulle ætlebas. Till dess
att han blifvit ättledd skulle frigifvaren bäde svara och söka för
honom; han kunde dessförinnan ej innan ebum standa ; han
var ej köpgild; och det som gjordes mot honom var så gildt,
som det, som gjordes mot träl, och ej mera’-. Attledningen
synes ha kunnat verkställas antingen af frigifvaren sjelf eller af
annan friboren man. 1 det senare fallet skulle ättledningen ske med
frigifvarens lof. Den, som ättledde, skulle dervid ä tinget gå
fjorton manna ed sua at han uarb fræls mæb æghandens ia ok
hans gobuilia: ok uir takum han i bo mæb os» 3. — Sedan denna
ättledning försiggått äter, ma han sökia ok snara firi sik: ok i
ebum standa . ()ch om den ättledde, när han dog, efterlemnade
1 Så heter det i Ög. Æb. 20. pr.: »Nu giuær man annöbugum frælsi firi
sial sina–––-—.»
2 Se det nyss anförda stället ur Ög.
s Pä detta sätt beskrifves ättledningen på det nyss anförda stället ur
Ög. — Sannolikt tillgick den älven enligt Vg. på hufvudsakligen samma sätt,
ehuru denna lag, som visserligen i 1. Retl. 5. 2. om det der omtalade
»aldra-göta.- fång» säger att »hær ma folk. ætlebæ», icke närmare beskrifver
proceduren. I Svealagarne förekommer icke uttrycket »ætleba, men en procedur.
som sannolikt hade väsentligen samma ändamål, omtalas i Upl. Kpm. 3. 1
och väl i\\\cn i Vm. II. Kpm. 3. Detta synes ock vara ScHLYTERS mening.
I Gl. t. Upl., der han (v. göba) öfversätter uttrycket göba sik i Kpm. }.
1. o. 2 med »bevisa sin frihet», anmärker han: »Ex hoc loco apparet
manu-missionem servi in conventu judiciali lactam esse, præsentibus sedecim viris,
qui eum a domino reciperent (sine dubio imitatione quadam priscæ acceptionis
in tamiliam: vide VGL. et ÖGL. v. ætleba).» I det hela samma uppfattning
framträder äfven hos 1 1 . »Om Trældom hos Skandinaveme» (i Nordisk
Universitets Tidskrift, sjunde årg. [861. H. |- s. 91), hvilken yttrar: »Desenere
Love omtaler istedenfor Ætleding den Skik, at den Frigivnes Frænder höjtidelig
paa Thinget skulde modtage (viötaka) ham af hans Herre.» — 1 alla händelser
torde man ha skäl att antaga, att i en något senare tid frigifhing kunde
rum utan den särskilda akt, som i Götalagarne betecknas med uttrycket
ætleba. Schlyter, som (Gl. t. Vg. v. frælsgivi) återger detta ord med
gifven träl (antingen han var ättledd eller ej)», yttrar också (ib. v. ætleder)
vid angifvandet af det motsatsförhållande, i hvilket detta ord stundom sättes
till frælsgivi, rörande betydelsen af detta sistnämnda: »i. e. libertus, qui,
recen-tiori tempore. cum hoc institutum (nämligen ättledningen) exolescere coepi
non erat in in^enuam tamiliam receptus. II. Dr. 7)».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
